Jag anklagar honom för att bete sig underligt. Kanske ska börja med mig själv.. Mår hur som helst bättre idag, framsteg på en front. Undrar om mitt spel i måndags har något att göra med det. Släppte lös lite galenskap och ångest? 

Nä, ärligt talat får jag sluta hitta på ursäkter, vilket mitt huvud precis jobbade på att koka ihop. Jag tänker alldeles för mycket.

När jag tänker för mycket, försöker jag hitta lämplig kandidat att prata ut det med istället. Mamma är ett exempel på en bra sådan. Hennes mening är att hon tror att han inte vill verka för tillgänglig. Hmm. Eller så är han helt enkelt inte tillgänglig. Verkar mer logiskt. 

Det är hans beteende jag inte förstår mig på. Från "fan-vad-jag-vill-ha-dig-här-/kasta-sig-över, sova tillsammans, mys & gos, frukost, när-ses-vi-igen-fråga, till --> "vänta nu, jag är lite tillbakadragen och säger det rätt ut för jag tycker det går lite hastigt. Behöver egentid"

Dock ramlar det in ett meddelande med första mening i stil av "inte rusa fram" för att i nästa fråga om helgen..? För att i ett ännu senare undra vad jag gör för att han ville ses men att det blev lite sent när jag väl svarade. 

Är det bara jag som inte kan läsa mellan raderna eller är det så att jag kanske övertolkar? Skulle i och för sig inte vara något ovanligt. Men magkänslan är både upp och ner här, så frågan är om allt faktiskt är förvirrat. Han. Jag. Båda två. Hela situationen.

Jag vill bara ha honom, utan massa knas. I alla fall inte efter två månader. Okej om kanske ett halvår, då ska man tjaffsa. Dock är det här inte tjaffs utan mer komplicerat. När man bråkar får man i alla fall allt som oftast försoningssex- det förekommer inte i dagsläget. Tyvärr.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den jobbiga känslan av att vara fel, inte godkänd för de val man gör. Den ligger och skaver i mig, och gör att jag tvekar på mina egna beslut. Jag försöker stå upp för mig själv nu, betydligt mer än förut. Försöker vara stark, självständig och samtid...

Jag vet inte var jag ska börja, eller vad jag egentligen vill då fram. Det är ett enda virrvarv av en massa allt.   Sluta tänka! Kom igen, kör! Vad vill jag? Vad menar mina känslor? Vem var han egentligen? Kände jag honom alls? Varför är jag här?...

Dra åt helvete med dig ångest. Jag är trött på dig. Vi har spenderat så mycket tid ihop och det börjar bli så tröttsamt.   Idag följde du med mig innanför dörren, jag försökte mota ut dig men du var envis och hängde efter. Jag gav efter lite gran...

Tack för allt. Tack för tiden som var och det vi gjorde. Allt vi lärde oss och allt vi gick igenom. Det har format mig till den jag är idag och jag lovar att jag har blivit bättre på att både dammsuga och slänga smutstvätten i tvättkorgen. Vissa tar ...

Livet tar ibland tvära vändningar. Man ställs inför beslut man länge kanske vetat om eller som kom plötslig, men inte vågat ta. Och plötsligt då står man där, man tar klivet, rycker plåstret och bara gör det. Det är inte många personer som kan ta en ...