Helgen har varit så superb den bara kunde bli. Sjösatt båten och därmed fått kvalitetstid med far min, hunnit träna och umgåtts med världens finaste man. Hur arg och irriterad jag än kan bli på honom, så finns det liksom ingen som kan få mig så glad heller som han kan. Han spelar på alla mina känslokanaler. Valet mellan att vara arg på honom ibland och inte ha honom alls vill jag inte ens klassificera som ett val. Det finns inget alternativ där, det är så enkelt att det är löjligt. 

Dessutom så hoppas och tror jag att det löst sig med jakten på min nya fyrbenta vän! Om allt går som jag vill så kommer en ny herre göra entré i stallet inom kort. Det finns helt klart saker vi kommer behöva jobba på- förtroende för varandra, känsla och asvpändhet men jag ser framemot det grymt mycket. Äntligen kanske vi kan komma i rullning igen, vad jag saknat hästdoften i min näsa!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den jobbiga känslan av att vara fel, inte godkänd för de val man gör. Den ligger och skaver i mig, och gör att jag tvekar på mina egna beslut. Jag försöker stå upp för mig själv nu, betydligt mer än förut. Försöker vara stark, självständig och samtid...

Jag vet inte var jag ska börja, eller vad jag egentligen vill då fram. Det är ett enda virrvarv av en massa allt.   Sluta tänka! Kom igen, kör! Vad vill jag? Vad menar mina känslor? Vem var han egentligen? Kände jag honom alls? Varför är jag här?...

Dra åt helvete med dig ångest. Jag är trött på dig. Vi har spenderat så mycket tid ihop och det börjar bli så tröttsamt.   Idag följde du med mig innanför dörren, jag försökte mota ut dig men du var envis och hängde efter. Jag gav efter lite gran...

Tack för allt. Tack för tiden som var och det vi gjorde. Allt vi lärde oss och allt vi gick igenom. Det har format mig till den jag är idag och jag lovar att jag har blivit bättre på att både dammsuga och slänga smutstvätten i tvättkorgen. Vissa tar ...

Livet tar ibland tvära vändningar. Man ställs inför beslut man länge kanske vetat om eller som kom plötslig, men inte vågat ta. Och plötsligt då står man där, man tar klivet, rycker plåstret och bara gör det. Det är inte många personer som kan ta en ...