Nu finns det inte så mycket återvändo, datumet är satt och inom loppet av två veckor kommer det att ske. Skräckblandad förtjusning! :) Men jag har funderat på det här länge och det känns både roligt och spännande att det snart ska bli av. Så skräcken grundas mest i själva nervositeten, och att det kanske kommer att göra lite ont. Men det ska jag nog uthärda! 

Har även lyckats gå en rond med naprapaten. Det knakade och lät lite till och från, mina ögon typ svullnade upp och jag var nog lätt vimsig och yr i en timme efteråt. Men det var det värt, ingenting låg fel och de var faktiskt skönt att bli genomknådad.

Ska försöka göra ett ryck med korrekturläsningen snart, sen blir det matlagning a la mästerkocken och därefter möte. 

Med andra ord, en rätt härligt dag!