Jag minns hur sådana här genomgångar brukade ge mig motivation, hur jag kände att jag blev ännu mer sugen på att jobba hårt och prestera bra. Nu känner jag mig bara avtrubbad. Det stör mig att han säger att han inte tror att jag har koll, nä men tro på fan det när jag knappt blir upplärd innan jag ska dra stora poster själv. Inte så himla lätt alla gånger då att prestera prickfritt. Jag försöker och gör så gott jag kan, ibland känns det som att det inte räcker till. Min intellegens är det inget fel på, men man verkar behöva vara något av ett geni för att få en stjärna i protokollet. 

Det som stör mig nästan ännu mer är att jag har bättre koll än vad jag tror, men vågar inte alltid stå på mig - får bakläxa och kommer tillbaka med det svar jag tänkte på från början. Även det faktum att jag talar ett språk och han verkar leva i en annan världsdel hjälper inte precis till. När han inte förstår så funkar ingenting, och jag framstår som hyfsat korkad de få gågner jag inte råkar förstå. Men saken är den, att just nu tror jag att det är han som inte förstår. Att jag har rätt men hur jag än försöker förklara så når det inte fram. Sjukt frustrerande. 

När jag inte är helt logiskt överrens med mig själv, utan mer fattar via en känsla (vet inte hur jag ska förklara) så funkar inte kommunikationen alls. Jag blir bara frustrerad, ledsen och vill åka hem och dra täcket över huvudet. Alternativt åka till F och tillsammans bege oss ut över ängarna och förtränga det som varit. Jag är less. Vill inte. Har ingen som helst lust att prestera just nu. Jag vet att jag kan, men det finns ingen glöd. 

Vet inte om jag kan skylla på att jag är relativt ny, men det känns som att folk förväntar sig att jag kan allting som ett flytande vatten, är en erfaren kalkylator och har svaren på allt. Jämt. Kanske är det jag själv som sätter upp dessa höga krav, men känslan säger mig att folk förväntar sig mycket av mig. Är det för att jag ger sken av att vara kunnig, kompetent och kvick i allmänhet? Jag behöver också få tid att lära mig, göra fel och sen göra om och rätt. Är jag för hård mot mig själv? Eller lever jag inte upp till kraven? 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den jobbiga känslan av att vara fel, inte godkänd för de val man gör. Den ligger och skaver i mig, och gör att jag tvekar på mina egna beslut. Jag försöker stå upp för mig själv nu, betydligt mer än förut. Försöker vara stark, självständig och samtid...

Jag vet inte var jag ska börja, eller vad jag egentligen vill då fram. Det är ett enda virrvarv av en massa allt.   Sluta tänka! Kom igen, kör! Vad vill jag? Vad menar mina känslor? Vem var han egentligen? Kände jag honom alls? Varför är jag här?...

Dra åt helvete med dig ångest. Jag är trött på dig. Vi har spenderat så mycket tid ihop och det börjar bli så tröttsamt.   Idag följde du med mig innanför dörren, jag försökte mota ut dig men du var envis och hängde efter. Jag gav efter lite gran...

Tack för allt. Tack för tiden som var och det vi gjorde. Allt vi lärde oss och allt vi gick igenom. Det har format mig till den jag är idag och jag lovar att jag har blivit bättre på att både dammsuga och slänga smutstvätten i tvättkorgen. Vissa tar ...

Livet tar ibland tvära vändningar. Man ställs inför beslut man länge kanske vetat om eller som kom plötslig, men inte vågat ta. Och plötsligt då står man där, man tar klivet, rycker plåstret och bara gör det. Det är inte många personer som kan ta en ...