Drömde om dig häromdagen. Dessutom saknar jag dig. Precis just nu är allt mycket mer påtagligt, sådär nära och verkligt. Saknar att prata med dig. Att kunna ringa, skicka iväg ett litet sms.

Är du lika tjurskallig som jag är, och har bestämt dig för att vara den som inte hör av sig först eller tänker du inte på mig någonting alls längre?  Jag bara undrar om jag passerar i ditt hjärnsystem lika ofta som du figurerar hos mig.