Det är några dagar sedan nu som det blev klart. Till sommaren far jag söder ut för att dela ut mat och plocka upp skit typ 70 timmar i veckan. TIlläggas bör att jag även kommer att få träna på mitt eget runthoppande på ryggen, vilket är det som är den största tjusningen av alla. Förutom att få se alla fiiina fyrfotade vänner och ta del av all kunskap vill säga...

Utan någon direkt eftertanke tackade jag ja på direkten när jag blev erbjuden jobbet. Kände att det inte fanns utrymme för tvekande och för mycket eftertanke. Ibland när man ser en chans dyka upp måste man fånga in den innan den försvinner iväg från en! Det som gladde mig rätt mycket och bidrog till att jag sa ja bara så där, var att jag för det första fick en mycket god magkänsla när jag pratade med henne samt att hon sa att hon hade fått en hel del ansökningar, men att hon tyckte det kändes bra med mig och skulle bli glad om jag tackade ja. Så jag sa helt sonika till henne att räkna med mig! Åååh ibland blir jag så stolt över mig själv. Att jag vågar ta ett beslut bara sådär och lita på mig själv att det kommer att blir bra.

Så nu är jag i full gång med att bocka av saker på min to-to-list. Den innehåller allt från att ringa banken och hyresvärden, till att köpa resväskor och nya kläder av lämplig karaktär. Jag har säkert femton punkter att bocka av och för en gångs skull ska jag börja i tid!