Jag har funderat mycket det sista tiden. Känt av stämningar och tänkt igenom diverse allt. 

Känslostämningar smittar, kort och gott.

S är min nya O. Men det tog ett tag att inse det. Trodde för en stund att jag ville ha något mer men förstod tillslut (tror jag iaf) att han bara är ett substitut. Det blev rätt klart i måndags när jag träffade J. Oppsedejsi vad känslor som man trott man kommit över kan blossa upp bara sådär. Det ledde i och försig till att det var rätt lätt att släppa taget om det där med S..

Så nu kan jag konstetera som följer, jag har återigen ramlat ner i J-träsket. Kan vi spola fram tiden två år och sen ta tillbaka all tid vi missat så vi ändå på något sätt hinner leva och njuta av den tiden?

För varför, varför skulle han dyka upp som gubben i lådan nu precis innan han ska åka? Kan någon tala om det för mig?!

Min kära vännina ville påstå att jag skulle lägga grunden nu så kan vi bara återuppta det sen igen när han kommer hem men det är bannemig två år till dess. TVÅ ÅR!

I'm going nuts.

Jag har inget tålamod och villl jag något får det gärna ske igår.

Jaja, hur som helst så är det väl lite roligt i alla fall. Gräsligt kul..

(Jag tycker om mina internskämt som bara jag förstår).

Från det ena till det andra har en i min vänskapskrets breakat med sin pojkvän. Det fick mig att börja fundera över mitt eget kärleksliv. Om man nu kan säga att jag har något.

Kan ju tilläga att det gav min fantasi rejält med energi för att skena iväg långt in i kärleksdjungelns vilda snår. 

Men jag tycker ändå att jag är rätt söt på sätt och vis. Jag menar, det är ju så oskyldigt det kan bli och ingen mer än jag vet om något. Möjligtvis min roomie då men hon räknas nästan inte. Hon kan väl snart i princip bara titta på mig så vet hon..

Kommer på mig själv med att sitta och småle och ibland till och med börja skratta när jag tänker på mig själv och mitt hjärnbry.

Men vad gör väl det, om inte än ett lite mer glädjefylld livstid, och den dagen jag inte har förmågan att vara så tror jag att livet skulle få en negativ vändning.

Så därför ska jag fortsätta i denna bana, Haha.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den jobbiga känslan av att vara fel, inte godkänd för de val man gör. Den ligger och skaver i mig, och gör att jag tvekar på mina egna beslut. Jag försöker stå upp för mig själv nu, betydligt mer än förut. Försöker vara stark, självständig och samtid...

Jag vet inte var jag ska börja, eller vad jag egentligen vill då fram. Det är ett enda virrvarv av en massa allt.   Sluta tänka! Kom igen, kör! Vad vill jag? Vad menar mina känslor? Vem var han egentligen? Kände jag honom alls? Varför är jag här?...

Dra åt helvete med dig ångest. Jag är trött på dig. Vi har spenderat så mycket tid ihop och det börjar bli så tröttsamt.   Idag följde du med mig innanför dörren, jag försökte mota ut dig men du var envis och hängde efter. Jag gav efter lite gran...

Tack för allt. Tack för tiden som var och det vi gjorde. Allt vi lärde oss och allt vi gick igenom. Det har format mig till den jag är idag och jag lovar att jag har blivit bättre på att både dammsuga och slänga smutstvätten i tvättkorgen. Vissa tar ...

Livet tar ibland tvära vändningar. Man ställs inför beslut man länge kanske vetat om eller som kom plötslig, men inte vågat ta. Och plötsligt då står man där, man tar klivet, rycker plåstret och bara gör det. Det är inte många personer som kan ta en ...